Ta MC på alvor :-)

[lassie]

Ja, jeg sår tvil om det, for det høres ut som et urimelig tall. Jeg er heller ikke overbevist. Statistikker kan brukes feil, og blir ikke riktigere enn grunntallene.

Ja kosh, da er du oppe i 51%.

Så tar du med alle avgifter, el-avgift , bilavgifter, avgifter ved kjøp av bolig, eiendimsskatt, formueskatt, arveavgift, vann-kloakk, toll på varer du kjøper, særavgifter, og sikkert mer jeg ikke kommer på.

Tallet er riktig.

Takk for det bandit, enig i at ordningene blir litt vel gullkantede. Har dårlig tid så nå får jeg ikke skrevet mer

Tallet er riktig i enkelte særtillfeller (hardt skattede spesielle varer, som feks røyk og alkohol), over hele linja er det ikke riktig, tallet er som helhet ikke riktig, om du påstår noe annet får du legge fram dokumentasjon, det store flertallet av varer vi kjøper har bare moms (evt moms og en neglisjerbar ekstra avgift). Mange varer har jo tilogmed halv moms (mat feks).

AtW

Jo, det er nok riktig, det var 75% og har steget noen få %. Dette var oppe i media for noen år siden som sagt, tror du det ikke så la vær. Har nok andre ting å bruke tiden til enn å opplyse deg når du ikke vil

Toll er det mye av, spesielt matvarer.
Vi snakker om gjennomsnitt pr borger. Vi snakker om alt som går tilbake til stat og kommune. tenker du deg om så skjønenr du nok at beløpet er formidabelt.

[ATWindsor]

Jeg vil vinkle denne debatten inn på en annen måte. La oss si det er greit at man betaler 70% eller 80% eller whatever av det man tjener tilbake til stat/kommune. Jeg er faktisk like opptatt av hva jeg får TILBAKE av det jeg investerer når jeg betaler skatt. For det første har Norge den høyeste andel av offentlig ansatte i Norden. Det betyr at det i Norge må være flere ansatte i privat sektor for å betale lønna til hver offentlig ansatt. For det andre ergrer jeg meg grønn over diverse politiske krumspring som halv matmoms og oblater på kjennemerker. Dette er ufattelig offentlig sløsing med skattepenger. Den famøse halve matmomsen kom aldri forbrukerne til gode siden salgsleddet tok mesteparten av gevinsten selv. Noe jeg forsåvidt har en viss forståelse for siden dette medførte regnskapsmessig merarbeid for butikkene. På toppen av det hele kommer økt offentlig merarbeid for å holde styr på halv moms og hel moms. Med andre ord bare tapere i denne saken. Hvorfor i herrens navn kunne de ikke bare satt ned den generelle momsen til 20% på ALLE varer slik den var før???

En annen ting som irriterer meg er årsavgiften. Jeg betaler gjerne årsavgift, men hvorfor i helvete skal den komme som giro én gang i året? Legg på bensinavgiften 1 krone/liter i stedet. Kjører du 20000km i året og bruker 1L/mil betaler du 2000kr mer i året i drivstoff. Staten slipper da å sende ut hundretusenvis av fakturaer med porto, litt mindre antall oblater på spesialpapir med spesiallim og refleks pluss porto. Staten slipper å purre på titusenvis av giroer, inkassosaker blir en saga blott, man sparer ressurser til politi, tollvesen og biltilsyn for å klippe skilter og sjekke oblater. Dessuten er en slik ordning rettferdig, fordi de som kjører mest og har de største kjøretøyene betaler mest. Kjører du ingenting, betaler du ingenting. Til og med tyske bobil-turister og andre tilfeldige brukere av norske veier må bidra med sin del. Ergo, alle er vinnere med en slik ordning. Kanskje bortsett fra de rød-grønne, for da blir det jo overflødige offentlig ansatte et sted. Og det er vel dårlig næringspolitikk? Eller?

I prinsippet er det ikke nødvendigvis et problem at det er mange offentlig ansatte, la oss si staten privatiserer syjehusene, og alle som jobber der blir private, og tjenesten selges til staten, selv om det er færre statlig ansatte, så er situasjonen den samme som før (regner med at syjehuset er likt, drit i effektivitet og slik, poenget mitt er at tallet på offentlig ansatte alene ikke nødvendigvis tegner hele bildet).

Men jeg er enig med deg når det gjelder resten, jeg er en motstander av ting som koster unødvendig mye ressurser for å gjøre en oppgave. Ta feks bomringer, det koster unødvendig mye resurser å ta inn disse pengene.

AtW

[ATWindsor]

Ja, jeg sår tvil om det, for det høres ut som et urimelig tall. Jeg er heller ikke overbevist. Statistikker kan brukes feil, og blir ikke riktigere enn grunntallene.

Ja kosh, da er du oppe i 51%.

Så tar du med alle avgifter, el-avgift , bilavgifter, avgifter ved kjøp av bolig, eiendimsskatt, formueskatt, arveavgift, vann-kloakk, toll på varer du kjøper, særavgifter, og sikkert mer jeg ikke kommer på.

Tallet er riktig.

Takk for det bandit, enig i at ordningene blir litt vel gullkantede. Har dårlig tid så nå får jeg ikke skrevet mer

Tallet er riktig i enkelte særtillfeller (hardt skattede spesielle varer, som feks røyk og alkohol), over hele linja er det ikke riktig, tallet er som helhet ikke riktig, om du påstår noe annet får du legge fram dokumentasjon, det store flertallet av varer vi kjøper har bare moms (evt moms og en neglisjerbar ekstra avgift). Mange varer har jo tilogmed halv moms (mat feks).

AtW

Jo, det er nok riktig, det var 75% og har steget noen få %. Dette var oppe i media for noen år siden som sagt, tror du det ikke så la vær. Har nok andre ting å bruke tiden til enn å opplyse deg når du ikke vil

Toll er det mye av, spesielt matvarer.
Vi snakker om gjennomsnitt pr borger. Vi snakker om alt som går tilbake til stat og kommune. tenker du deg om så skjønenr du nok at beløpet er formidabelt.

"Jeg hørte det for noen år siden" er ikke dokumentasjon, spesielt ikke når det virker for høyt når amn ser på tallene selv. Essensen er vel at du ikek kan dokumentere det, ikke at du har dårlig tid. Så følgelig tror jeg ikke på det.

AtW

[lassie]

Nei, da får du la vær å tro det, det er ikke viktig. Og vi snakker ikke om deg og din økonomi (lyder det kjent?) , det er som sagt snakk om gjennomsnittelig.

[ATWindsor]

Nei, da får du la vær å tro det, det er ikke viktig. Og vi snakker ikke om deg og din økonomi (lyder det kjent?) , det er som sagt snakk om gjennomsnittelig.

Ja, det skjønner jeg, men jeg tror folk flest også kjøper mest varer med normal moms, eller tilogmed mindre.

AtW

[rerell]

Men även priset exklusive moms regleras av de avgifter som tillverkare, distributörer och återförsäljare måste betala, så man kan ju hävda att det är en större del av priset på en vara eller tjänst, än bara momsen, som utgör skatter och avgifter.

Men frågan är hur intressant det verkligen är. Det är ju realvärdet på en genomsnittlig lön som är intressant, alltså vilken köpkraft man har. Det återspeglas ju direkt av den generella levnadsstandarden, vilken måste anses vara relativt hög i Norge.

[ATWindsor]

Men även priset exklusive moms regleras av de avgifter som tillverkare, distributörer och återförsäljare måste betala, så man kan ju hävda att det är en större del av priset på en vara eller tjänst, än bara momsen, som utgör skatter och avgifter.

Men frågan är hur intressant det verkligen är. Det är ju realvärdet på en genomsnittlig lön som är intressant, alltså vilken köpkraft man har. Det återspeglas ju direkt av den generella levnadsstandarden, vilken måste anses vara relativt hög i Norge.

Ja, det kan man jo, men da begynner det å bli virkelig hårete, kanskje butikken taper på deg fordi du måtte bytte produktet, og da får de mindre skatt osv, blir fort veldig vansklig å ha oversikt da tror jeg.

AtW

[ninja-mannen(c)]

Men frågan är hur intressant det verkligen är. Det är ju realvärdet på en genomsnittlig lön som är intressant, alltså vilken köpkraft man har. Det återspeglas ju direkt av den generella levnadsstandarden, vilken måste anses vara relativt hög i Norge.

Men den är lika hög eller högre i Sverige för dom värkar ha råd med mer prylar och leksaker än vad vi har

[rerell]

Men frågan är hur intressant det verkligen är. Det är ju realvärdet på en genomsnittlig lön som är intressant, alltså vilken köpkraft man har. Det återspeglas ju direkt av den generella levnadsstandarden, vilken måste anses vara relativt hög i Norge.

Men den är lika hög eller högre i Sverige för dom värkar ha råd med mer prylar och leksaker än vad vi har

... vilket i så fall borde vara ett utmärkt exempel på att skattetrycket i sig självt inte är en indikator för vilken köpkraft eller levnadsstandard man har, eftersom Sverige har världens högsta samlade skattetryck. 50.7% 2004, jämfört med Norge som ligger på fjärde plats med 44,9% samma år.

[Gixxerman]

Nordmenn bare klager mer, og slik er det med den saken

[Dominator]

Men frågan är hur intressant det verkligen är. Det är ju realvärdet på en genomsnittlig lön som är intressant, alltså vilken köpkraft man har. Det återspeglas ju direkt av den generella levnadsstandarden, vilken måste anses vara relativt hög i Norge.

Men den är lika hög eller högre i Sverige för dom värkar ha råd med mer prylar och leksaker än vad vi har

... vilket i så fall borde vara ett utmärkt exempel på att skattetrycket i sig självt inte är en indikator för vilken köpkraft eller levnadsstandard man har, eftersom Sverige har världens högsta samlade skattetryck. 50.7% 2004, jämfört med Norge som ligger på fjärde plats med 44,9% samma år.

Er dette kun personbeskatningen eller er avgiftsnivået på varer og tjenester inkludert i skattetrykket?

[rerell]

Skattetryck är den andel av BNP som går till skatter och avgifter, totalt sett, alltså samtliga skatter och avgifter. Det är inte så enkelt att få fram jämförbara siffror mellan länder egentligen, eftersom det finns många faktorer som påverkar åt olika håll. Skatt på bidrag t.ex., kan ge en missvisande bild.

HÄR är OECDs rapport från oktober.

[Dominator]

Det er nok ikke så lett å sammenligne land mot land som du sier. Hvis jeg har forstått svenske skatteregler riktig så er det også forskjell på personbeskatningen alt etter om du bor i en "billig" eller "dyr" kommune, i motsetning til Norge hvor du betaler like mye i skatt uansett hvilken adresse du har. (Bortsett fra eiendomsskatten)

Når det gjelder svensk kontra norsk skattetrykk så er det jo en kjensgjerning at f.eks. biler i Sverige koster omtrent halvparten av det de koster i Norge. Så nordmenn som kjøper ny bil er neppe enige i at skattetrykket er høyere i Sverige...

[rerell]

I Sverige är inkomsbeskattningen uppdelad i en statlig del och en kommunal del. Den statliga är samma för alla, den kommunala är upp till varje kommun att bestämma. En rik kommun kan därför beskatta sina invånare mindre, om de vill.

Visst kan det vara svårt för en norsk bilköpare att förstå att skattetrycket i Sverige är högre totalt sett, men det är inte speciellt svårt för en svensk företagare att förstå det, med en svensk arbetsgivaravgift på runt 33%, mot den norska på 11-12%, eller vad den nu är.